Sitter omringad av naturen, mitt enda sällskap en vinden och några fåglars kvitter i fjärran. Så många intryck av att det är någon på väg, att bubblan av ensamhet ska spräckas. Men det är bara vinden. Vinden med alla de olika ansiktena. Vinden med de olika rösterna och vinden med sin blandning av lugn och raseri. Att speglas utav vindens vågor och följa dess melodi. Låta sig svepas med och gungas på dess vågor och glömma det man lämnat. Kan en våga att släppa allt och låta sig styras av vinden? Vart skulle en hamna, vem skulle en bli och vem skulle en möta? Vill våga låta vinden styra mina steg, både i sinnet och i verkligheten. Låta vinden ta mig ut på äventyr.