Det här är Yoda, aka Plutten, aka helvetsj**vlakatt. Kärt barn har många namn. Han är idag 9 månader gammal och är en riktig busunge. Han är väldigt liten, men tjock inombords. Han älskar mat. Helst blötmat, men daddel-chokladbollar, mjölk och glass går också ner (självklart laktosfria alternativ). Hade han fått välja hade han endast ätit dessa grejer. Han älskar att väcka matte tidigt på morgonen på diverse olika sätt. Han kan krafsa på garderobsdörren, jama högt, sätta en klo i rumpan, lägga en tass med klorna lite ute på ögat eller landa på magen efter att ha hoppat från hyllan ovanför sängen. Han är väldigt social och älskar att träffa nya människor. Tack vare honom har vi nu hälsat på i princip alla grannar i huset, väldigt trevligt. 

 

Han är en naturlig jägare och när han får vara ute i sin sele är det farligt att vara en insekt. När vi har flyttat från campus (till ett hus förhoppningsvis) så kommer han att få vara en ute-katt, men det känns inte säkert att låta honom springa fritt på campus. Han får dock vara ute i sele och långt rep så mycket som möjligt. Det händer också att han rymmer när vi glömt att stänga ett fönster eller ta sig ur selen. Han är väldigt feg och hemmakär som tur är och går aldrig längre än han har varit med selen och helst till sin favoritplats utanför vår entré. 

 

Han har höjt min (och Hattens, även fast han sällan erkänner det högt) livskvalité och jag är så glad att vi valde att ta hem honom från katthemmet. Vårt lilla fantastiska lilla yrväder <3